Torsdag den 30:e november!
Jag behöver hela mig så jag kan ge dig hela mig
Jag har gått för långt , kan inte sluta gå. Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå. I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år. För ljus att nå, så djupa sår Sjunker lite lägre för varje gång jag vänder om, men jag vände om ännu en gång Orden fastnar halvvägs jag vet inte hur jag bär mig åt, samma gamla visa men jag
vet inte vad det är för låt.
Allting börjar om, jag kan börja om. Jag behöver hela mig så jag kan ge dig hela mig. När allting börjar om. Jag har gått så långt, nästan blivit van. Historian upprepar sig och slutar alltid likadant. Sidan som gått vidare har någon redan rivit av, så jag griper tag i vita blad Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt, hade väl vi aldrig kunde
genomskådat allt som skett. Samma gamla visa men jag vet inte vad det är för låt, Förlåt att jag aldrig nånsin sagt förlåt. Allting börjar om, jag kan börja om.
/ Annica
Tjabba!
I'm alive!
Sen en tid tillbaka.
Sen en tid tillbaka har jag varit trött. Försökt att vara allt på samma gång.
Så mycket man kan göra och borde och vill, mitt i allt så ska man räcka till..
Sen en tid tillbaka har jag varit tom och försökt att hitta spår som leder rätt.
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan, och mitt i allt så ska man vara sann.
Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler och samlat damm på min gitarr.
För allting jag skriver blir ändå för kort och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort.
Sen en tid tillbaka har jag varit tyst och försökt att känna efter hur det känns.
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van, men jag har tröttnat på att vara likadan.
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag och försökt att vara nån till lags.
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där och snart har man glömt vem man är..
Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär och insett att jag måste börja om.
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där, men snart ska jag hitta den jag är.
/ Annica
JUST NU: Är jag med Fanny, vi har varit och handlat, gått på stan och lite sånt,
senare blir det tacos och fredagsmys med Idol! :))
/ Annica
Bjuder på en liten bild på oss, ifrån i somras!
Till de närmaste!
att bli förstådd.
ingen känner mig, så väl som ni
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om ni lämnade mig nu.
Vad jag vill få ut med denna text, är att jag har världens bästa vänner och familj.
Jag skulle, och vill inte klara mig en dag utan er. Ni kan mig utan och innan, ingen får mig att uppleva den lyckan och den kärlek jag vet att många människor skulle göra vad som helst för att få..
I vått och tort, har ni stått vid min sida, ni har sett mig fall, ni har sett mig komma igen.
Jag har fått stå vid er sida, stöttat er, varit en hjälpande hand, en axel att gråta mot, en viktig människa att få dela sin glädje med.
Att vara just den där viktiga människan, är för mig något otroligt, att få vara viktig, känna sig betydelsefull. Det är nåt jag är tacksam för att jag får vara. och med er, får jag känna mig viktig!
Jag vet att jag säger det alldeles för sällan, och man borde egentligen på något sätt tala om för er hur bra ni är minst en gång om dagen, hur tacksam jag är för att jag har er. Hur VIKTIGA just ni är
för mig!
Men jag hoppas att detta inlägg har fått er att förstå, och jag ska bättra mig! :)
MIN FAMILJ och andra nära, JOEL, LENA, EMMA, LINDA, TIMMY, MARKUS.
Jag hoppas jag inte glömt någon, men ni är helt klart något alldeles speciellt för mig.
och tack för att ni står ut med mig. För er ska jag göra det tusen gånger om, jag kommer alltid finnas vid er sida!
/ Annica
För dig ska jag göra det tusen gånger om.
Jag har mött motgångar, sett ljuset.
Stängt gamla dörrar, öppnat nya.
Njutit av livet!
Valt nya vägar, som lika ofta som det varit rätt, varit fel.
Skrattat mig igenom svåra dagar lika mycket som jag gråtit dem.
Ljugit för mig själv.
Gömt mig i sanningen, men ändå njutit av nuet så jävla hårt!
Har helt klart sett att en motgång kan bli någonting bra!
Det jag aldrig trott skulle hända igen, hände.
Nu är jag din, och du är min. Precis som vanligt.
Precis som det ska vara.
Joel Pettersson, du gör mig lika svag som för
över fyra år sedan. <3