Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls.

Ligger här i sängen, borde sova, ska upp och jobba imorgon,
men jag njuter av Melissa Horn och kan inte sluta lyssna.
Hon är sjukt bra. Dessutom tänker jag på tok för mycket
och saknar min Jolle....

Det tar ett tag för mig, jag kanske glömmer hur man gör.
Sist var himlen vit som papper, ovanför.
Men jag har slutat säga nej, nu ska jag göra vad jag kan.
Jag ska riva mina murar tills vi ser varann.
För jag vet vem jag är när jag är hos dig.
Ja, jag vet vem jag är när jag är hos dig.
Jag har aldrig fått ihop modell och verklighet
Jag tankar nya tankar, men långsamt som du vet.
Så jag lovar ingenting, jag säger hellre förlåt.
Vi ska va dom vi vill vara, hellre nu än efteråt.
För jag vet vem jag är när jag är hos dig.
Ja, jag vet vem jag är när jag är hos dig!


Du är bäst. Jag älskar dig!
/Annica

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0